Dawie

Imorgon så är det dags, Stockholm och Foo Fighters. Ska bli så kul och så bra, dessutom får jag spendera allt med Gutta. En Gutta jag knappt sett på sistone, verkar som jag inte behålla honom för mig själv längre. Men kul för honom, jag får leka med Frippe konstant istället... :)

Igår gick jag ju runt och kände mig lite uttråkad och seg, ända fram tills klockan 18 då Ida frågade om jag inte ville se på film med henne och vänner i Imanuelskyrkan, det blev en snabbdusch och sen en biltur (för jag missade bussen) in till stan.

Idag känns det som jag måste skynda mig hela dagen. Jag måste packa, prata med Gutta, prata med Malin & Anton om Midsommar, kanske packa för midsommar, trolla fram pengar och slutligen fira min syster. Skulle åkt till Lenny's sommarstuga en sväng ikväll med, men firandet av systern gick före.

Nu ska jag avnjuta dagens kaffe innan jag måste börja skynda lite. För imorn ska jag till Stockholm och se Foo Fighters! Lycka!

Idag är en sån där seg dag då de känns som inget händer, men just nu önskar jag att någon kunde ta tag i mig, skaka om mig och ta mig på ett äventyr. Det är lite dagar som dessa som jag saknar Frippe och Nisse. Frippe kommer snart hem och jag är så glad för det. Nils har jag inte hört något ifrån på länge nu, trots att jag försökt nå honom har han inte svarat. Men jag hoppas på svar då jag har massa kul att berätta och vill höra hur min bästa vän har det där borta.

Men nu fick jag helt plötsligt planer för kvällen. Ska träffa Ida med flera, ska bli kul då jag inte sett Ida sen slutet på förra sommaren. Later folks!

Ja, regnet de bara öser ner och efter två sena nätter tar man de lugnt idag. Jag brukar dock aldrig vara särskilt bra på att just ta de lugnt en hel dag, har redan börjar fundera på när jag ska till gymmet idag.

Fredagen var de sommarfest med jobbet, det var väldigt trevligt även om jag inte kände någon. Maten var god även om den bara betod av kött, fisk, coleslaw (vilket jag inte gillar), sallad och lite bröd. Efter festen var över fick jag med mig en kollega till bongo där jag sprang de som vanligt är fullt av trevligt folk. När de stängde blev det bussen till Huskvarna och en kall men skön promenad hem.

Igår var jag barnvakt för syskonbarnen, det var väldigt kul och de funkade nästan helt utan tårar. När de sedan skulle sova och mina föräldrar tog över nattvaktningen av barnen gick jag hem till Daniel för att sen åka till bongo. Åter en gång en bra kväll då det alltid finns människor att prata med på Bongo. Men lite trött som jag var så kastade jag in handduken vid 1-tiden och tog bussen till Huskvarna för att vandra hem i regnet.

Idag så vart det upp tidigt för att ha hand om ljudet i kyrkan. Det är förövrigt väldigt typiskt att de få gånger man har hand om ljudet så är det alltid sena nätter och massa kul... Att gå upp tidigt idag med har gjort att jag redan tröttnat på att inte göra något. Så nu ska jag äta, matsmälta och sen blir det gymmet. Ikväll ska jag träffa hemvändande britter :)

Att ha perioder av näsblod är inte helt enkelt ibland. Idag när jag skulle duscha så fick jag just näsblod och fick duscha med blodet rinnande, lite osmidigt men praktisk som jag är så klarade jag det. Nu ska jag göra mig iordning för att gå på sommarfest med Proffice. Inge bra sommarväder bara... Hoppas på god mat för jag börjar bli hungrig.

Smög ur huset någon gång efter midnatt igår för en liten tur med brädan. Det är så himla underbart att åka på natten, det är inga bilar och jag kan åka precis som jag vill. Det är tid för mig själv och jag njuter varje liten minut. Igår rullade brädan dessutom ovanligt bra, gick lite väl fort ibland men jag bet ihop och klarade mig utan att trilla. På vägen hem flög jag ner för Robergavägen i Huskvarna då jag såg en mal framför mig. Tyvärr hann jag inte riktigt reagera utan den flög rätt in i min halvöppna mun. Jag är rädd för malar dessutom, de är stora och äckliga. Men jag lyckades snabbt spotta ut den och fara vidare utan några större men för livet.

Hjalmar, 1 år.

Jag är inte helt normal, men det är rätt kul att vara mig så jag klarar mig. Så här ligger det till, jag får i perioder väldigt lätt näsblod. Kan räcka att jag lutar mig framåt så börjar blodet att rinna ut ur min näsa. Det kommer och går i perioder men var tredje månad är de oftast dags. Jag och Viktoria brukade kalla det för min manliga mens vilket fick det att kännas lite bättre än att man bara var känslig och blödde lite. Helt plötsligt blödde man för att det var dags helt enkelt.

Om exakt en vecka befinner jag mig på Stockholm Stadio och ser mitt gamla favoritband Foo Fighters. Som tonåring var de det absolut bästa i musikväg och de är fortfarande riktigt bra men jag kanske inte lyssnar på dem varje dag. Men om en vecka ska jag få se dem för första gången och det kommer bli episkt! Just nu, strax efter 17 insläppet börjat. Vid 18.30 börjar kvällen med Biffy Clyro. Längtar!

Nyss hemkommen från gymmet efter ett välbehövligt träningspass. För idag har jag inte gjort något vettigt. Jag skulle skrivit om lite arbeten i en gammal kurs där jag inte har godkänt just nu men så fick jag besök av svågern Björn med mina syskonbarn Sam och Hjalmar. Vi fikade och lekte lite innan de skulle hem och äta. Själv så "råkade" jag fastna vid TV-spelet och dödade zombies hela dagen. Det var inte tänkt att bli så men att skjuta zombies är grymt tillfredsställande ibland... Så ja, jag skjuter mina skoluppgifter på framtiden ännu en dag. Heja mig!

Ja, jag skulle städat rummet och skrivit lite skolsaker som behövde göras om.Men idag så sov jag länge (väldigt skönt kan jag erkänna) och sen fastnade jag vid TV-spelet och sköt zombie's resterande del av dagen. Nu ska jag snart ta brädan till Johanna för att grilla lite... Jag skjuter allt på morgondagen med andra ord. Laater!

Sen i onsdags har jag haft ett litet sommarlov eller vad man vill kalla det, det har betytt mer fritid men inte mer tid för att skriva här. Jag har jobbat, besökt studenter och ätit god mat hos glada studenter. Jag har hunnit med att jobba lite och tjäna lite pengar med, alltid bra.

I fredags skulle jag åka in till stan för att träffa Joel med flera. Då han aldrig hörde av sig blev jag otålig vid 22-tiden, det var sängen eller hitta på något som gällde. Så jag tog bussen in till stan utan att veta någonting om vad som väntade. Jag var trött och blöt efter att ha stått och väntat på bussen utan paraply, men på bussen fanns det gott om studenter som höll mig vaken och en viss Elin som jag inte sett på evigheter att prata med.

Väl inne i stan så gick jag förbi Bistro Grand ihop om att Joel skulle vara där, och mycket riktigt så var han det. Skit-Joel hade bara glömt skicka sms'et när de åkte in till stan. Men jag förlät honom och hade en sjukt bra kväll med honom och en massa fina vänner. Har kommit fram till att de bästa utekvällarna på den här våren har varit de kvällarna då man känt sig trött, lite seg och inte haft några som helst ambitioner, märkligt men sant.

Lördagen var det mini-kalas för syster Tina som fyllde år och efter det fick jag återse Gutta som jag inte sett på 1,5 vecka eftersom jag var upptagen med projektet och han har träffat någon som är viktig att se. Jag är glad för hans skulle även om det känns lite tomt att inte ha en Gutta att gå till 3-4 kvällar i veckan. Vi lekte med TV-spel, åt sushi i mängder och käkade chips tills Gutta nästan somnade i soffan och jag tog brädan hem. Det bästa med att åka bräda ifrån Gutta är att man kommer ända hem till dörren utan att ta ett enda steg. Har ännu inte provat om jag kommer hela vägen till sängen utan att hoppa av brädan... vi får väl se om jag provar mig på det.

Söndagen har varit en riktig ligga på soffan-dag. Jag lyckades med befriften att se båda Cable Guy, Up in the air och Mina jag och Irene innan det nu är kväll och jag ska sova... är imponerad över hur lite jag gjort idag men bestämd över att jag inte ska vara lika slö imorn. Men nu ska jag söva mig själv med lite Top Gear!

Ja, det var några dagar sen jag ens rörde datorn. Efter tisdagens långa panik-studie-stund vid datorn har det inte lockat att sätta sig här precis. Dessutom har jag jobbat lite och tjänat pengar som jag inte riktigt vet vad jag ska lägga dem på... USA? Nytt objektiv? Way Out West? Ny longboard? Aja, det ordnar sig. Men just ikväll är jag väldigt trött, men jag är inte alls sugen på att vara hemma. Så jag terroriserar Joel och undrar när de ska neråt stan så jag kan möta upp dem och gå till Bistro Grand eller nåt. Vi får väl se om han ringer annars går jag snart och lägger mig, eller så åker jag in till stan ensam och hoppas jag springer på någon jag känner.

Slutrapporten för mitt projektarbete var verkligen inte min bästa vän på slutet, vi satt uppe och bråkade hela natten mellan tisdagen och onsdagen. Jag tog en 1,5 timmas paus innan jag kom tillbaka och brottade ner den där texten på 40 sidor. Vid 12 på onsdagen var den imlämnad och jag mör. Efter det åkte jag hem för att vila lite och ladda för jobbet på Posten.

Men jag kan verkligen inte sova på dagen, det är för ljust. Så jag spelade TV-spel istället. Jobbet gick fint, förutom att jag var trött hela tiden, jag körde inte ihjäl någon och jag körde inte två hål i någon vägg. Nu har jag sovit ut och ska äta frukost vid TV'n innan jag måste städa mitt rum. Det är kaoz här inne eftersom en stressad student bott här och inte direkt hållit ordning här...

Idag är sista dagen för redigering av projektarbetet, klockan 10.00 imorgon ska det lämnas in och sommarlovet ska börja. Men idag sitter vi tre i skolan och lappar ihop texter, diskuterar texterna och korrigerar dem i jakt på småfel.

Det jobbiga för mig är att jag jobbar med två tjejer med starka viljor, två olika viljor. De är rätt trött på varandra och jag är rätt trött på att höra dem bråka om små eller stora saker onödigt länge. För de har haft sina diskussioner som brutit samman och utvecklats till ett ställningskring i grupprummen vi suttit i.

Just nu är de mitt uppe i en diskussion som börjar utvecklas till ett bråk, så dags att gå emellan.

Kom precis hem efter en sen kväll vid roddarns i Huskvarna. Hanna hämtade upp mig och vid mötte upp Anni vid bryggan. Där satt vi ända fram till typ halv 12 innan vi sa "nu gör vi det". Anni hoppade i först, Hanna en stund senare. Kvar stod jag och tvekade en bra stund innan jag samlade mod och hoppade i. Ingen av oss var i mer än någon sekund, men vi hade alla badat och känt av kylan. För kallt var det, men uppfriskande och man blev varm och go i kroppen efteråt.

Efter det gick damerna hem till Anni för att dricka thé medans jag tog brädan hemåt, ner för Norrängen. Det är en väldigt fin och lätt utförsåkning, men det var lite motvind så jag fick sparka lite med. Nu är jag hemma och ska läsa igenom min slutrapport i jakt på småfel inför inlämningen. Sommarlovet är nära!

Ska strax iväg för ett kvällsdopp med Hanna, har redan börjat ångra mig. Inte blir det bättre då Hanna är tuffare än mig. För en massa år sen var vi på Frizon, då tog vi bilen till ett gammalt kalkbrott för att hoppa ner i vattnet. Hanna och Johanna var modiga och tvekande inte på att hoppa från de högre höjderna. Det tog mig mycket mod och tvång innan jag prövade mig på de de gjorde. Jag kommer ihåg hur läskigt det var att hoppa ner i brottet, men jag gjorde det och kände mig nöjd.

Men det är inte bara höjder som Johanna och Hanna är tuffare än mig. Det är iofs inte bara de två av de gamla "90-gänget", men bland annat Johanna, Hanna och Anni kan bada hur kallt det än är. Jag gillar svala bad, inte kalla. Men nu är det försent att fega ur, jag blir strax upphämtad och senare förfryst.

Idag har jag vart ute i lite korta stunder, mest för att vila ögonen och sträcka på benen. Har även hört att man ska ställa sig upp, sträcka på sig och andas lite djupare för att återfå fokus. Men det har vart varmt, kvalmigt och rätt äckligt. Fast mitt rum, som ligger på solsidan av huset har haft en extra het värmebölja de senaste dagarna. Men lagom till jag är färdig (för det är jag typ nu), så kommer det sämre väder. Men så varm och svettig som jag känner mig nu så gör det inget tror jag :)

Men nu ska jag knyta ihop säcken med lite effektivt arbete innan jag ska joina Hanna för ett nattligt dopp i Vättern, kommer förmodligen ångra detta beslut då jag står där på bryggkanten inatt. Men vika ner sig är inget roligt.

6 juni, vår nationaldag. Det är nu vi ska vara extra stolta svenskar, det är nu vi ska hylla allt svenskt men också mångfalden i detta vackra land. Vi är alla olika och det är så jag tycker att det ska vara, vi kommer aldrig kunna alla vara lika svenskar som alla äter sill eller kräftor. Alla kan inte bli en "svensk tiger", men det är så jag vill att ett samhälle ska se ut. Det svåra är att vara alla till lags, att få ett så olikt samhälle att fungera så bra som möjligt. En dag som denna ska vi inte hylla Sverige, en dag som denna ska vi hylla tolleransen och predika om kärlek och respekt.

Men nu har jag inte tid att utveckla mina tankar så värst mycket mer, jag har en slutrapport att färdigställa innehållsmässigt. Imorn ska den rättas och snyggas till, för på onsdag ska den in. Ska bli väldigt skönt att lämna in den.

Har aldrig suttit i skolan en söndagkväll men nu sitter jag här tillsammans med Klara och Johanna. Vi trollar ihop vår dagbok som är en bilaga till projektarbetet. Det är väldigt spännande att hitta på/komma ihop/ljuga ihop, men jag sitter med två duktiga/fantasifulla tjejer. Duger inte det så går vi igenom våra statusar på facebook den senasete månaden, rätt kul. Vi har dessutom mängder med jordnötter och päroncider (eller pärondryck med ciderkaraktär som det egentligen heter). Vi kommer orka hela natten, även om min sista buss går om en timma.

Jag får inte komplimanger så ofta, men var gång jag får en blir jag väldigt väldigt glad. Idag var det Viktorias pappa Raul som gav mig dagens komplimang då vi sprang på varandra på gymmet idag. När jag skulle gå ifrån gymmet och säga hejdå sa han ifrån ingenstans "Man ser att du är vältränad, David". Jag vet inte riktigt om jag håller med honom, jag har knappt tränat på 2 veckor då jag bara stressat runt. Själv tycker att jag ser ut att ha tappat lite form. Men jag tog ändå åt mig och blev väldigt glad, sprang/gick hem från gymmet med ett leende som suttit som fastklistrat sen dess. Tack!

Idag har jag trots lite stresssjukdommar haft en bra dag, trots att den mest bestått av att läsa och skriva. Jag avslutade precis mina dagsmål och kan känna mig duktig. Det är inte över än, men jag ser slutet. Att sitta inne och se hur fint det är ute är inget roligt, än värre när det enda man upplever av det fina vädret är just värmen i mitt rum. Men jag unnade mig att gå ut och läsa lite om det jag skulle skriva om, så då och då låg jag ute och njöt lite jag med.

När man är lite stressad är det ju bra att avreagera sig lite, sagt och gjort. Under eftermiddagen drog jag på mig träningskläderna och sprang ner till gymmet, tränade i någon timma och sprang sen hem igen. Fast på hemvägen hade jag inte så mycket ork kvar, jag gick mest. Det var skönt att träna och framförallt att springa av sig all stress och press. Jag var inte snabb, men jag var svettig!

Jag gillar dagar då man kan tänka tillbaka på dagen och känna sig nöjd med sig själv, känna att man gjort bra ifrån sig och att man förtjänar en god nattssömn. Men inte riktigt än, jag ska bli trött med.

Det är magiskt väder ute idag, jag har spenderat 40 min ute då jag hela tiden läste i mina gamla kursböcker. I övrigt har jag pluggat utan att riktigt känna att jag kommit någonstans, jag har inte skrivit så mycket men jag har läst och tänkt en del kring det jag läst. Men det känns bättre att ha något faktiskt skrivet, något att ta på. Nu ska jag ta tag i skrivandet och vem vet, det kanske blir något av det med.

Efter gårdagens magknip och magkatarr kände jag på kvällen att jag behövde göra något som inte hade med skola att göra. Så jag gick till Gutta vid 22 och spelade lite TV-spel med honom i någon timma eller två innan jag rullade hem på brädan, fint var'e!

Coldplays nya singel, bra eller dålig? Jag tycker den funkar, kommer nog behöva spelas några gånger för att man verkligen ska gilla den.

Att skriva skolarbeten kan vara stressfyllt, att skriva uppsatser eller slutrapporter på projekt kan vara värre. Jag med grupp har alla känt av stressen och pressen (från oss själva om vi ska vara ärliga). Nu har stressen kommit ikapp mig, jag tror jag fått magkatarr för första gången i mitt liv och det är ingen behaglig upplevelse. Det känns lite som att få en smäll i magen, fast det känns så hela tiden. Inte alls bekvämt... Men efter lite mat här hemma kände jag mig lite bättre, jordgubbarna på det var mest för jag tyckte synd om själv.

Att min kropp sätter ner foten och visar att den inte längre vill vara stressad är bra, men inte just nu. Jag måste bli färdig med det jag ska och gärna fort med. Så jag måste ignorera mig själv, vilket kan bli spännande. Men det allra värsta är att jag måste skära ner på kaffet, jag tycker ju så mycket om kaffe. Ska inte säga att jag alltid dricker kaffe, men det blir rätt ofta. Ibland till frukost, varje dag runt 10-11, gärna efter maten och om jag fikar lite på eftermiddagen så dricker jag gärna kaffe, pluggar jag på kvällskanten kan en kaffe vara gott till det med. Det blir lätt ett antal koppar var dag, sen är jag bra på att göra en kaffe till två eller fler med. Det är inte alls ovanligt att jag dricker 5-6 koppar på en dag. Jag vet, det är inte alls bra...

Så mitt löfte till mig själv är att dra ner på kaffedrickandet, nu och för alltid. Det värsta med det löftet är att jag redan nu är sugen på en kaffe till kvällsplugget. Tyvärr så har jag redan druckit de 2 koppar/dag jag satt som gräns... Så jag vet inte vad jag kan ge mig själv, jordgubbarna tog snabbt slut.

Efter en lång dag vid datorn ska jag nog sova lite, är bra att göra det ibland har jag hört. Belönade mig själv med en brädtur och nu sitter jag och avslutar mitt dagsverk.

Men innan jag sover ska jag dela med mig av skididolen Simon Dumont, han är en av de bästa inom jibbing och här kan ni se varför:

Måste säga att jag inte riktigt vet varför jag kom att tänka på skidåkning i juni då morgondagen lovar värme och sol.
Men jag är rätt konstig så ja... Gnatt!

Sitter i mitt rum och skriver på projektrapporten, jag är inte alls sugen på det men jag gör det för jag måste och inte vill svika min grupp. Just rädslan att svika andra är nog den största motivatorn på mig, i alla lägen. Jag har i alla fall gjort lite framsteg under gårkvällen och morgonen, jag är inte snabbast i världen på att skriva och just nu finner jag så många saker som distraherar, det kanske bara är småsaker som tar någon minut att göra men de gör att man tappar fokus hela tiden... Mitt rum behöver egentligen en rejäl städning, men de får vänta. Städa rummet och roa mig med TV-spel är något jag förbjudit mig själv att göra, de stjäl båda värdefull tid.

Igårkväll fick jag nog av att plugga, har inte gjort annat än pluggat och sovit de senaste dagarna nämligen. Så jag och gutta tog våra brädor och sparkade oss mot Jönköping. Helt plötsligt var vi inne i stan och vi gick till Bongo för att se om det var någon där vi kände, men det var det inte då vi kom. Jag tog en öl och släkte törsten medans Gutta smsade någon. Sen kom det lite vänner men vi kände att vi skulle dra oss hemåt, jag behövde hem och skriva vidare och Gutta... ja, han ville göra lite annat.

Det var av de bästa studiepauserna jag haft. Visst, inte den bästa. För de måste ju vara en sån där mysig paus med pussar, kramar och massager. Men det finns ingen här i rummet (vad jag vet) som kan erbjuda mig någon av dem eller som en helhetslösning.

 

Nu börjar det "roliga". En projektrapport ska skrivas och jag har huvudansvaret i detta. Jag har tonvis att skriva och det på kort tid, den 8 juni ska de vara klart. Men idag fick vi reda på att vi ska få arbetet opponerat av läraren som vi sedan ska korrigera och lämna in senast den 20 juni. Så ja, tidigt sommarlov gäller inte mig...