Materialistisk lycka
Många tänker säkert direkt "Den där David, han är allt lite bortskämd" (jag vet att de finns de som tycker det). Men sanningen är den att jag får ingenting. Inga kläder, ingen extra veckopeng, ingen systemkamera. Ända sedan jag jobbade min första sommar så har jag fått lära mig att iPod's och kameror är saker jag själv får jobba ihop och sen köpa. Det är så jag gjort även denna sommar.
Men tillbaka till det här med att "få-vad-de-vill" grejen. Vårt samhälle (främst sättet hur man uppfostrar barn) är sjukt, för det första så är det nästan grymt att se skillnaden emellan barn på en skolgård. Det ena barnet får allt vad den vill och lite till, medans det andra barnet får gå i gamla urtvättade kläder som de flesta nog skulle skicka till barnen i Afrika. I dagens pryl samhälle som vi lever i så uppmärksammar man inte de enorma skillnader som faktiskt finns, det är ju faktiskt så att det finns en hel del familjer som knappt har råd med mat för dagen även här i Sverige. En sån familj kan inte unna sig de där extra, ingen märkvärdig semester (om de ens har råd att resa bort). Inga nöjen, ingenting.
Jag är grymt glad att jag varken har varit det rika barnet eller det fattiga barnet. Jag är glad över att jag sliuppit växa upp i ett hus där varje månad är en ständig kamp för att få ekonomin att gå runt, jag är glad att jag sluppit växa upp och bli dränkt i leksaker och sett mitt rum bli mer och mer fyllt av leksaker. Jag är glad över att jag har varit (och är) där i mitten. Någonstans emellan utopi och misär.
Men en dag som denna känner jag mig ganske nöjd över att ha jobbat i 6 veckor, betalt min skatt och fått unna mig en liten sak som jag sedan länge velat köpa. Vissa saker har man gått länge, länge och velat köpa men aldrig haft pengarna. Min longboard är ett bra exempel för mig. Den gick jag runt och drömde om i ett år, till slut så fick jag tillräckligt med pengar för att ha råd att köpa den... och den brädan har rullat många mil.
Men men, nu är det kväll och jag ska till Daniel och grilla (tror jag). Ha det så bra!
grattis till kameran!
Är det bättre att ett barn i Afrika får den där urtvättade tröjan? Barn från länder där eknomin inte är i centrum (utan överlevnad) nöjer sig med det där lilla, eller hur?, men det gör inte skandinaviska barn. Tycker du inte att ett afrikansk barn har lika mycket rätt till bra kläder som du uppenbarligen tycker att ett barn från Sverige har?
"Det ena barnet får allt vad den vill och lite till, medans det andra barnet får gå i gamla urtvättade kläder som de flesta nog skulle skicka till barnen i Afrika."
Åter en gång så är det folk på min blogg som inte läser tillräckligt noggrant eller tolkar mig fel, hur som helst så har du en felaktig bild av vad jag menar...
Oavsett vart ett barn bor så är det lika mycket värd, det vill säga ovärderligt. Vad jag gav var en bild av hur stora skillnader det finns emellan barn här i sverige. En urtvättad tröja tror jag är lika uppskattad av ett behövande barn här som i afrika.
Vad du inte förstår är att överlevnad skiljer sig väldigt olika från olika ställen i världen. Här i svergie har vissa inte råd med mat och kläder. Medans i afrika, så finns det inte mat eller kläder, för mig är det lika illa för de drabbade.
Vet inte vad du tycker och jag vet inte vem du är eftersom du verkar vilja gilla att vara annonym och ha synpunkter.
