Dawie

Jag har lätt för att glömma bort saker, till exempel att regelbundet skriva på bloggen min. Så jag får ta desto mer när jag kommer på det!

Igår så var det en dag som de flesta andra. Frukost, kaffe+ facebook, musik och jobbsökande, matlagning och diskning... och så fortsatte dagen. Men kvällen spenderades i kyrkan. Smu-utskott= jag och lenny med en salig blandning vuxna män som inte riktigt blivit vuxna i sinnet. Det är mycket skämt och väldigt lite allvar, även att vi sitter o planerar upp ungdomsverksamhet. Jag och lenny är väl tillsammans lika gamla som den yngste av dom. Men man känner sig nästan jämngamla när man sitter där och fikar tillsamman med dom.

Idag har jag dock utövat en mer teknisk och nördig sida av mig själv. Min bror behöver hjälp med att modifiera ett spel, trots att jag inte kan det så vill jag inte göra min bror besviken. Så jag satte mig vid datorn och tryckte lite här och lite där, efter cirka 3 timmar (med en paus för att kolla på skidskytte VM inräknad) så var gissningsleken över och spelet funkade nu som det skulle. Efter det så var jag lite mallig och bestämde mig för att gå och fixa dagens andra kaffestund.

Kvällen spenderades på scouterna där vi gjorde studiebesök på orthopedteknik. Många av barnen tyckte inte att de va så jätte kul, och jag kan förstå dom lite. Men när jag var där kom jag att tänka på varför detta var ett rätt bra studiebesök. Det var ju ett bra sätt för fullt friska barn att få se lite hur de är att bara ett speciellt barn, ett barn med ett muskelhinder eller med en hjärnskada. Alla har de inte så lätt, vissa behöver hjälp. För en vuxen är ju det rätt självklart, men inte många barn har nog förstått det.

Synd bara att ingen sa de jag kom på till dom....