I min kammare.
Söndagkväll och jag sitter här igen, men det är fint att sitta här. Denna kväll sitter jag och skriver på lite skolarbeten, det är mycket som ska göras och ja, ibland känner jag inte att jag riktigt räcker till. Det finns många gånger då jag känner att jag inte räcker till, samtidigt vet man att man inte kan allt eller att man aldrig kommer att bli bra på allting. Att hitta sin grej är ju en del av processen in i vuxenskapet. Men det som är jobbigast är nog när man försöker vara så bra man kan vara för någon annan/några andra men att man aldrig är tillräckligt bra...
Helgen har varit en blandad helg, en helg med kul saker som Bongo med Gutta, nattlig longboard, kul häng med Tom och valborg. Men just valborg var en lite ledsam kväll med. En äldre vän och min f.d scoutledare fick ett akut blodsockerfall och kollapsade inför alla under valborgsmässorfirandet. Men det fanns gott om sjuksköterskor på plats och vi behövde aldrig vänta särskilt länge på ambulansen.
Men det var inget kul att se, det var riktigt obehagligt. Men det fanns gott om barn där med. Att som barn se det där var nog ännu mer obehagligt, för de förstod nog inte vad som hände eller varför. Jag, Tom och Gustav gjorde vårt bästa för att sysselsätta en liten flicka genom att kasta boll med henne. Och så här efteråt känns det bra att man kunde göra något för någon, att bara stå där och se på hade nog vart jobbigare för min del.
Men nu ska jag återgå till mina skolarbeten. Later folks!
Kommentarer
Trackback
