Nattliga äventyr
Det var några dar sedan detta äventyr togs, men jag måste ändå få berätta om det. Det var i lördags, efter 2 kvällar o nätter av festande och mysstunder med mina underbara vänner så bestämde jag mig för att ta en lugnt kväll här hemma. Jag kände att jag behövde ta det lite lugnt och få vara lite ifred....
Men vid halv 1 så orkade jag inte bara vara hemma, något var tvunget att hända! Så jag tog min fina (o välanvända) longboard och åkte ner till huskvarna hamn. Det var svallt och skönt ute, jag hade skjorts, min favo hood och johannas mysiga mössa på mig. Ifrån ipoden min så kom det ljuv musik från jack johnson och jag dansade o sjöng på min bräda när jag for ner för backarna i huskvarna. Tillslut kom jag ner till hamnen, då gick jag längst ut på vågbrytaren o där satte jag mig ner o bevittnade en magiskt vacker solnedgång.. till denna så följde en djup och skön pratstund med han där uppe. Det känns alltid så gott att be, framförallt efteråt. Det har hänt så mycket på sistone o jag kände att det var dags att prata av sig med honom...
Efter detta så kände jag mig glad, jag satte på ipoden igen o sparkade mig mot jönköping, jag hade nu inget mål, inget syfte, inget var bestämt (förutom att jag skulle åka mot staden). Att sparka sig över rosenlund var lätt, vägen ner mot vätterstranden blev en skön cruise till en mest underbara musik på jorden. När jag åkte längs en öde vätterstrand så sjöng jag med så högt jag kunde. Jag dansade till det och långsamt så kom jag närmre o nämre piren... överallt var det tomt, bara jag fanns i en öde stad. Men just då kände jag att jag varken behövde eller ville vara med någon annan. När jag nådde piren så slog mig tanken att jag nog behövde vända så att jag skulle orka hem. Så jag vände o tog ännu en underbar cruise förbi vätterstranden. På vägen hem tog jag lite omvägar för att få åka ner för mina favorit backar på söder. När jag tillslut kom hem så somnade jag nästan innan jag lagt mig. Men jag var lycklig, jag hade tagit mig tiden att göra något jag behövde... Min dag var en bra dag! =)
P.S Dagen efter så kollade jag upp hur långt jag hade åkt den natten, enligt eniro så var det ungefär 2,3 mil (!) D.S
Men vid halv 1 så orkade jag inte bara vara hemma, något var tvunget att hända! Så jag tog min fina (o välanvända) longboard och åkte ner till huskvarna hamn. Det var svallt och skönt ute, jag hade skjorts, min favo hood och johannas mysiga mössa på mig. Ifrån ipoden min så kom det ljuv musik från jack johnson och jag dansade o sjöng på min bräda när jag for ner för backarna i huskvarna. Tillslut kom jag ner till hamnen, då gick jag längst ut på vågbrytaren o där satte jag mig ner o bevittnade en magiskt vacker solnedgång.. till denna så följde en djup och skön pratstund med han där uppe. Det känns alltid så gott att be, framförallt efteråt. Det har hänt så mycket på sistone o jag kände att det var dags att prata av sig med honom...
Efter detta så kände jag mig glad, jag satte på ipoden igen o sparkade mig mot jönköping, jag hade nu inget mål, inget syfte, inget var bestämt (förutom att jag skulle åka mot staden). Att sparka sig över rosenlund var lätt, vägen ner mot vätterstranden blev en skön cruise till en mest underbara musik på jorden. När jag åkte längs en öde vätterstrand så sjöng jag med så högt jag kunde. Jag dansade till det och långsamt så kom jag närmre o nämre piren... överallt var det tomt, bara jag fanns i en öde stad. Men just då kände jag att jag varken behövde eller ville vara med någon annan. När jag nådde piren så slog mig tanken att jag nog behövde vända så att jag skulle orka hem. Så jag vände o tog ännu en underbar cruise förbi vätterstranden. På vägen hem tog jag lite omvägar för att få åka ner för mina favorit backar på söder. När jag tillslut kom hem så somnade jag nästan innan jag lagt mig. Men jag var lycklig, jag hade tagit mig tiden att göra något jag behövde... Min dag var en bra dag! =)
P.S Dagen efter så kollade jag upp hur långt jag hade åkt den natten, enligt eniro så var det ungefär 2,3 mil (!) D.S
Kommentarer
Postat av: lenni
haha, sjukaste longboardturen, den ska ja slå nån gång.
ja fattar va du menar med behovet att få prata av sig med den bästa i världen! känns så gött att få veta att nån verkligen älskar en och bryr sig om mina problem! amen brother
Trackback
